APL – Kommunikation
Jag praktiserade på neruo-kliniken R19. Där man har hjärnsjukdomar som ALS, MS, ryggmärg sjukdomar, epilepsi, parkinson och mer hjärnsjukdomar.
Kommunikationen inom neruo sjukvården har en stor betydelse samt är det många faktorer som kan påverka kommunikationen mellan sköterska och patient.
För att sköterska och patient ska få ett så bra möte som möjligt är det en förutsättning att de har förståelse för varandra. Det är inte alltid lätt att förstå vad en annan person menar och den egentliga innebörden av ett budskap. Alla har människor olika uppfattningar om det som kommunicerar p.g.a olika personligheter med individuella anlag, kunskaper, erfarenheter eller annan etnisk bakgrund. Svenska sköterskor som kommunicerar med individer från andra kulturer måste övervinna de eventuella språkproblem som finns. För att underlätta situationen kan sköterskan uttrycka vänlighet, öppenhet och omsorg med blicken, vilket kan inge trygghet för patienten, men även se till om någon utav personalen kan samma språk som patienten talar för att underlätta för både sköterska och patienten. Att på ett eller annat sätt ha god kommunikation, är en del av ett gott samarbete mellan sjuksköterska och patient.
Andra faktorer som försvårar kommunikationen mellan sköterska och patient kan vara på hur det medicinska språket används och när informationen till mottagaren brister. Om informationen brister är budskapet ofullständigt . Informationen är en av de viktigaste i vården, man säger vad man heter till patienter man inte varit hos förut, berättar vad man ska göra under tiden på patienten, kanske berättar varför de är här och ungefär hur länge de ska vara där, berättar vad man ska göra senare på patienten, berätta om vad medicinerana är till för, berättar maten för patienten så de vet vad de får in i sig osv.
Lyssna. Dela in lyssnadet i aktivt och passivt lyssnande. Att lyssna aktivt innebär att lyssnaren bekräftar att budskapet gått fram genom att exempelvis nicka eller ställa följdfrågor. En passiv lyssnare innebär att lyssnaren inte ger någon respons på det som sagts. Att vara en passiv lyssnare ska inte blandas ihop med tystnad. Tystnad är ibland nödvändigt i kommunikationen mellan två människor. Tystnad kan vara av stor vikt i t ex samtal mellan sköterska och patient då patienten eller sköterskan behöver en paus till att själv fundera över vad som sagts samt att låta mottagaren få tid till reflektion.
Men å andra sidan kan även icke verbala kommunikationen kan tolkas på olika sätt. Uttalandet av en mening kan sägas på många sätt – vänligt, ödmjukt, nedlåtande, avvisande och irriterat. Det vill säga innehållet är det samma men relationen i budskapet är annat. För att kommunikationen ska ske på ett bra sätt så är det viktigt att visa att man lyssnar, följer med och förstår vad den andre säger, vilket kan göras icke-verbalt genom ansiktsuttryck – ögonkontakt, kroppsspråk – beröring, röstklang – tystnad.
Kommunikation för sköterskorna är väldigt viktigt också. Därför har sjukvården möten så mycket för att får så mycket information som möjligt om patienterna. Morgonmöten talar man om patienterna då tar man upp, SBAR – modell för säker muntlig kommunikation SBAR står för, Situation, Background (bakgrund), Assessement (beskrivning och värdering aktuellt)t, Recommendation (rekommendation).
Vi hade ett möte en timme efter för att se hur de går. Om man inte försår hur man ska göra eller har svårt att göra något kan man alltid säga att man behöver extra hjälp säger man på de mötet. Finns en annat möte där man talar med läkare för att veta vilka mediciner som ska tas, hur länge och när patienten får åka hem. Sen finns ett annat möte där tar man upp om alla utrustningar och material funkar, vad man gjort extra bra och om man spritta händerna före och efter patientbesök.
APL-Lagar och metoder
Spritta händerna är väldigt viktigt för att följa lagen mot smittskydds lagen (SSL) och själv inte bli smittad. Varje gång man går in till en patienten och man ska göra kontroller ska man spritta händerna, ta på sig plastförkläde och handskar. När man är klar med patienten tar man av förklädet och handskarna och sprittar händerna. Även om två patienter är i samma rum måste man byta och ta nya förkläder, handskar och spritta.
Jag praktiserade på neuros och där finns personer som har parkinson, MS, ALS, epilepsi, ryggmärgs sjukdomar och andra hjärn skador. Visa har svåre att gå, att svälja, att prata osv där har vi lag om stöd och service till vissa funktionshinder.(LSS) Vi måste de främja likheter med patienterna. Stöden som ges ska vara anpsande till personens behov och stärka deras förmågor att leva ett självständigt liv. Eftersom många tror att de inte kan göra och därför ger de upp och de vill ge upp på livet.
maidaslatina 