Tekniska arbetsmiljöfaktorer:
Ergonomi kommer från grekiskans ergon som betyder arbete och nomos som är lag. Det betyder alltså som arbetslag.
Ergonomi är läran om anpassning av arbetet och miljön till människans förutsättningar. Ergonomi innebär också att människan förbereder sig för påfrestningar genom träning, men framförallt är det läran om hur man ska lyfta, sitta, stå och ligga rätt.
Ergonomi är en tvärvetenskap som bland annat berör ämnena fysik, kemi, fysiologi, mekanik, psykologi och sociologi. Om man har bra kunskaper om ergonomi kan man förhindra att man skadar sig, genom att sitta, stå och gå rätt. Och på det visset må bättre.
Ergonomi (arbetsställningar)
Att tänka på vid olika situationer och arbetsställningar:
Stå
• Håll ryggen upprätt och avspänd, sänk axlarna
• Avlasta, växla stödben
• Trampa på stället för att aktivera venpumpen
Stå vid bord eller arbetsbänk
• Stå nära
• Avlasta, stöd med hand eller luta dig lätt mot bordet
• Använd högt bord vid precisionsarbete och lågt vid tungt arbete
Sitta
• Växla ställning ofta, ingen sittställning är bra i längden.
• Växla gärna mellan att sitta och stå
• Undvik att sitta vriden
• Stolsitsen bör luta något framåt för att ryggrad ska behålla naturlig krökning
Lyfta
• Undvik tunga lyft, om det går så skjut eller dra i stället
• Utnyttja hjälpmedel
• Undvik att lyfta och vrida samtidigt
Lyftteknik
• Förebygg med att träna styrka
• Använd större muskelgrupper om du kan
• Håll bördan nära kroppen för att få en gynnsam hävstång
• Lyft med raka armar
• Jobba med tyngdöverföring genom att föra över tyngden från en fot till en annan. Utnyttja rörelseenergin
Bära
• Fördela tyngden jämnt
• Håll bördan nära kroppen
• Använd omvänt lyftteknik för att sätta ner bördan
• Använd ryggsäck om möjligt
Skjuta och dra
• Håll ryggen rak
• Håll armarna raka
• Utnyttja benen
• Luta dig fram eller bak
Skotta.-skyffla.-gräva
• Utnyttja tyngdöverföringen
• Undvik vridning, skotta framåt
• Låt handen glida uppåt skaftet när du kastar iväg något från spaden
Hävstänger
• Inre = musklernas infästning i skelett
• Yttre = t.ex hur långt man håller en börda från kroppen
Om man suttit snett eller tokigt under en längre tid kan man till exempel få skador i rygg, nacke och leder. Dåliga ergonomiska förhållanden kan orsaka större problem och mer ohälsa än man tror. Många skadas i arbetet på grund av felaktiga ergonomiska förhållanden, ofta rör det sig om förslitningsskador på grund av felaktiga rörelsemoment och lyft. Många idag är sjukskrivna eller förtidspensionerade av anledningar som lätt kunde ha åtgärdats om de upptäcks i tid.
Vad är teknisk och psykosocial arbetsmiljö?
Skillnaden mellan den psykosociala arbetsmiljön och den tekniska arbetsmiljön är att den tekniska arbetsmiljön är oftast lättare att bedöma. Den inkluderar arbetsställningar, arbetstyngd, luftföroreningar, ljud, ljus. Den är i regel mätbar, även om de verkliga påfrestningarna varierar från person till person.
Den psykosociala miljön berör samarbetet mellan människor, arbetets krav med hänsyn till individen, stimulans och stress. Den är mycket svårare att bedöma eftersom att människor är så pass olika att ingen upplever samma situation likadant som den andra.
En god teknisk arbetsmiljö innebär att studenter och anställda ska kunna vistas i lokaler som inte påverkar deras hälsa negativt. Fastställda normer för god arbetsmiljö ska följas. För att säkerställa att arbetsplatsen uppfyller Arbetsmiljöverkets föreskrifter för god arbetsmiljö ska en skyddsrond genomföras minst en gång per år. Arbetsmiljöutbildade experter vid Sektionen för säkerhet kan ge råd och tips om hur man förebygger ohälsa och minimerar risken för arbetsskador genom sitt deltagande vid ronderna och vid konsultation i övrigt.
Incidenter och olyckor på arbetsplatsen ska dokumenteras både med text och gärna med bilder.
Det finns ingen perfekt teknisk arbetsmiljö på Ärlinghem utan det måste man ändra på samt förbättra för personalens önskemål och behov.
Det finns få hjälpmedel, som gör att personalen får ont i ryggen och benen. Vissa brukare har ingen lyft- eller förflyttningshjälpmedel, personalen måste då flytta på den sjuke för att han/hon ska nå till rullatorn eller rullstolen. Det medför med sig negativa konsekvenser.
Jag fick även rygg och benvärk. Risken att få ryggvärk är ganska stor där, därför måste chefen hitta på ett lämpligt arbetssätt som personalen kan trivas med. Det är inget enkelt arbete, man måste alltid göra något, gå från ena till det andra. Jag tycker att Ärlinhem behöver ännu bättre teknisk arbetsmiljö.
Bedömning av olika hjälpmedel varierar beror på vilka hjälpmedel man använder inom ett boende.
Ljus – Om man inte har tillräckligt med ljus på kan det bli flera typer av problem som spänning, ögonproblem och trötthet. Man ska undvika att dämpa ljuset för mycket eftersom det ger ofta ökad trötthet genom att kroppen utsöndrar sömnhormonet melatonin.
Och att man anstränger ögonen för mycket, så att det kan leda till huvudvärk och värkande ögon.
All belysning på arbetsplatsen skall vara flimmerfri, eftersom att flimmer kan frammana migrän, huvudvärk, irriterade ögon.
– På Ärlinghem var ljuset för ljust och starkt och det sved till i ögonen och vilket gjorde att jag blev väldigt trött och inte kunde se så bra.
Luft – Det är viktigt att ha bra ventilation hemma eller på äldreboende osv. Ventilation är till exempel: fönster, fläktar och ventiler, där luft kommer in och ut. Bra ventilation gör att gammal luft kommer ut, och ny frisk luft kommer in. Jag tycker att man ska öppna fönster, dörrar i fem minuter på morgonen och på kvällen. Det är viktigt att man öppnar fönstret helt, inte bara lite. Man mår bättre och är friskare då.
– På Ärlinghem tycket jag att luften inte var särskild bra, det var en instängd luft som sved till i näsan och väldigt stark och torr luft. Vi öppnade fönstren bara några gånger men inte brukarens rum utan bara utanför.
Ljud – Starkt buller kan skada hörseln tillfälligt eller permanent och orsaka hörselnedsättning, tinnitus, ljudöverkänslighet eller förvrängning av ljud. Ljud kan även vara tröttande, stressande och påverka prestationsförmågan. Dessutom kan ljudet göra det svårt att samtala och öka risken för olyckor på grund av att man inte hör viktiga ljud. Det kan också ge röstproblem om man ofta behöver höja rösten.
– På Ärlinghem är det både tyst och högljud. Som t ex. bakrundsbuller i ålderdomshem kan leda till att störa andra avdelningar. Televisioner och musik ska inte vara högljud utan medelvolym. Det störde väldigt mycket i vår avdelning, vi hörde ofta de andras avdelningens musik och tv:n var på väldigt hög volym.
Kemiska hälsorisker – Kemiska ämnen finns överallt i arbetslivet och i vardagen. Vissa av dem är skadliga för hälsan, både explosiva eller brandfarliga. Det kan handla om vissa rengöringsmedel, hårfärger, läkemedel och bekämpningsmedel.
För att kunna skapa en säker arbetsmiljö måste man undersöka vilka kemiska risker som finns. Efter att ha undersökt riskerna ska arbetsgivaren sedan fatta sådana beslut som vilken produkt som ska användas, arbetsmetoder, arbetsutrustning, var arbetet ska utföras, vilka skyddsåtgärder som krävs.
Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetstagare är skyldiga att hjälpa till.
Om man misstänker att det finns kemiska risker på din arbetsplats tala med din närmaste chef. Om problemet inte åtgärdas kontakta ditt skyddsombud. Finns det inget skyddsombud på din arbetsplats kan du kontakta ditt fackförbund.
Arbetsteknik och Arbetstyngd – Att vända sig i sängen, resa sig från liggande till sittande, från sittande till stående och så vidare är något vi har lärt oss och gör mer eller mindre automatiskt. Denna rörelseförmåga kan förändras när vi blir sjuka.När en patient behöver hjälp att ändra ställning eller förflytta sig måste personalen kunna handleda och instruera hur just den patienten blir hjälpt på bästa sätt, utifrån det naturliga rörelsemönstret i just den förflyttningen.
Människokroppen är gjord för att röra på sig. Nyckeln i att undvika arbetsskador handlar om först och främst om att sköta de andra bitarna som kost, träning och återhämtning, för att skapa en buffert och stärka upp muskler och leder samt öka dess funktionalitet och uthållighet.
Tunga lyft eller tung hantering är en riskkälla. En fråga att ställa: kan vi komma ifrån de tunga lyften med hjälp av lyfthjälpmedel? Ja!
Vid bedömning av belastningsergonomiska risker gäller det att se både till helheten och till alla dess ingående delar. Riskkällorna ska identifieras och risken för att skadan uppstår ska bedömas. Risken är en kombination av sannolikhet för att en skada ska inträffa och allvarlighetsgraden hos denna skada.
Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön. Arbetsgivaren har ansvaret för personalens arbetsmiljö. Därför ska arbetsgivaren regelbundet undersöka och identifiera risker som kan uppstå i olika förflyttningssituationer och vidta åtgärder för att förebygga skador.
Utformning av arbetet – Bra utformning av arbetet är viktigt för att få bra resultat samt utformning av arbetsplatsen är också viktigt för att får en god arbetsmiljö.
Det viktigast är att att känna engagemang i arbetet, få utforma arbetet efter egen kunskap och känna socialt stöd, dessa saker ökar hälsan hos individen och utvecklar arbetsplatsen. Det leder till att personalen stannar längre och mognar för utmaningar. Trygghet och säkerhet ska alltid finnas för personalens och patienternas behov.
Överhuvudtaget är det viktigt att ta hand om varandra som arbetskamrater och personal. Att inte heller glömma bort dem som är långtidssjuka eller föräldralediga. Annars blir återkomsten ofta mer svår. Det kan även vara av nytta att lyssna på arbetstagare som fått tid att reflektera och för tillfället inte är inne i arbetssnurran. En lugn och trygg miljö skapar bästa förutsättningar för en god funktion.
Stress – Att uppleva stress, eller att bli stressad som det oftast brukar kallas, är en del av livet. Alla blir stressade ibland, både människor och djur.
Stress är en reaktion på en situation som kräver något extra, och är kroppens sätt att göra sig redo för antingen flykt eller försvar. Den kallas ibland ”kamp- och flyktreaktionen”, och innebär bland annat att mer blod pumpas ut till musklerna och att man blir mer fokuserad och klarar sig med mindre sömn en period. På så sätt får kroppen extra kraft och energi.
Stressreaktionen har varit livsnödvändig, men i det moderna samhället behöver vi sällan kämpa för vår överlevnad. Ändå händer ungefär samma saker i kroppen oavsett om man upplever ett verkligt hot eller om man springer ikapp en buss. Stressreaktionen sätts även igång vid psykiska ansträngningar, till exempel när man blir arg på någon eller har för många arbetsuppgifter att utföra.
Situationerna som orsakar stress behöver inte bara vara negativa. Man kan bli stressad när man till exempel ska ställa upp i en tävling, gifta sig, anordna en stor fest eller hålla ett föredrag. Då upplever man ofta att man får de extra krafter man behöver för att orka, och känner sig stark och stimulerad. Det brukar kallas positiv stress.
För mig är det viktigt att hitta en bra balans. Balans mellan arbete och fritid, vakenhet och sömn, krav utifrån och kram som man sätter på sig själv
Att kunna fatta egna beslut och påverka sin situation är ett bra sätt att hantera stress. Har man kontroll över det som stressar har man också större möjlighet att påverka. Det är också bra att lära sig hur långt den egna förmågan sträcker sig och när det är dags att sätta gränser för vad man orkar med.
Man kan också hamna i obalans om kraven inte är tillräckligt höga i förhållande till den kapacitet man har. Därför kan man bli stressad om man inte har tillräckligt många meningsfyllda uppgifter eller utmaningar i sitt liv, till exempel under en längre tids arbetslöshet.
Arbetstider – Oregelbundna arbetstider påverkar människan och hennes totala liv.
Arbete nattetid står i konflikt med människans naturliga dygnsrytm och innebär därför en påfrestning på kroppen. Dessutom innebär nattarbete att man är tröttare och medför därför ökade olycksrisker. Man bör undvika alltför långa arbetspass, och vid treskift är ordningen morgon – eftermiddag – natt att föredra framför den omvända. För återhämtning mellan två arbetsskift behövs vanligen 11 timmars vila. Efter en period med flera nattskift är det angeläget att lägga in en längre vila. För lite sömn ökar de negativa effekterna av stress och sömnbrist är i sig själv en stressfaktor som kan ge ohälsa.
Sociala relationer – En social relation är inom samhällsvetenskap och beteendevetenskap det utbyte som finns mellan två eller flera parter, eller mellan grupper av personer. Dessa relationer kan vara baserade på känslor som kärlek och sympati, vanliga affärsförhållanden, eller någon annan typ av sociala engagemang. Sociala relationer kan förekomma i en mängd olika sammanhang, till exempel i en familj, mellan vänner och giftmål, bekanta, arbete föreningar, grannskap och religiösa församlingar.
Sociala relationer är nödvändiga för att vi människor ska förstå och hantera vår omvärld. Därmed är de också nödvändiga för att kunna utföra ett arbete. Att ingå i en social gemenskap är för många en av de viktigaste drivkrafterna för att arbeta. I kontakter med chefer, kollegor och kunder får vi bekräftelse och uppskattning när vi gör något bra, och vi får också veta om vi gör något mindre bra. Men när arbetslivet organiseras på nya sätt förändras även relationerna.
Sociala relationer viktigare än god hälsa för äldres välbefinnande
Ansvar – För många blir arbetet något som tar mer energi än det ger tillbaka. Men genom att ändra din inställning och ta mer ansvar för din egen situation, kan du snabbt öka arbetsglädjen för både dig själv och dina kollegor.
Att ta ansvar innebär att ta hänsyn till och visa respekt för patienter/brukare, att stå för det man gör och ta konsekvenserna av sitt eget handlande.
Varje människa tar ansvar efter sin förmåga.
Ansvar handlar om att ta hand om sina uppgifter/åtaganden på äldreboendet.
Alla individer har på något sätt mer eller mindre ansvar för sina handlingar.
Tar man ej ansvar blir det olika konsekvenser för individen och de som berörs av individens brist på ansvarstagande.
Inflytande och trygghet – Alla ska kunna känna sig trygga på jobbet – oavsett kön, ursprung, sexuell läggning eller könsidentitet.
Det borde vara en självklarhet att alla som jobbar ska känna sig trygga på sina arbetsplatser.
Trygghet är viktigt för vår psykiska hälsa och för att vi ska kunna prestera vårt bästa. Trygghet på arbetsplatsen innehåller flera olika delar, som är viktiga att se över och följa upp regelbundet.
1. Relationen till chefen – att kunna känna sig trygg i relationen till sin chef och veta ”var man har henne/honom”. Att känna till målen, med krav och förväntningar, bidrar till trygghet och gör det lättare att prestera sitt bästa. Då kan man själv bedöma om det man utfört är tillräckligt bra. Om man däremot inte känner till vad chefen förväntar sig, eller om det är svårt att förutse en reaktion, så är det säkrast att bara göra det man absolut måste. Är man osäker på vad chefen anser om det man gör och den man är, då är det riktigt illa och kostar energi.
2. Relationen till arbetskamraterna – det är viktigt för alla att få tillhöra en grupp. Att bli accepterad och respekterad för den person man är och det man utför. Den som av olika skäl känner sig otrygg i gruppen, som känner någon form av brist på respekt eller utanförskap, mår dåligt och har även svårt för att göra sitt jobb. Det är oerhört viktigt att man som chef agerar snabbt om det finns misstankar om detta. Den person som blir ”utsatt” av en sådan behandling tar väldigt snabbt stor skada – både fysisk och psykiskt! Det är en rättighet att slippa sådant – och en skyldighet att ingripa!
3. Fysiska arbetsmiljön – att den miljö man arbetar i är säker, så att man inte riskerar att skada sig under arbetstid. Det kan handla om allt ifrån tunga lyft, monotona arbetsmoment, buller, damm, arbetsverktyg och bra skyddsutrustning. När man ser dessa faktorer är det lätt hänt att bara tänka ”tung industri”, men faktum är att i vissa delar gäller samma sak vid administrativt arbete. Idag är flertalet svenska företag bra på att se över, utrusta och anpassa sin fysiska arbetsmiljö, även om det ibland händer olyckor. Där vill jag understryka att varje olycka är en för mycket!
4. Anställningen – om man inte känner trygghet i anställningen så dräneras man på energi, både vad gäller engagemang, motivation och prestation. Då pratar vi inte om ”visstidsanställningar” eller andra vikariat, utan när det finns en osäkerhet kring framtiden. Några orsaker kan vara att orderingången har minskat och personen i fråga är sist anställd, eller om det går rykten om en neddragning på arbetsplatsen. Därför, om det finns planer på att ”skära ner”, informera och agera så snabbt som möjligt. Av hänsyn till både de som ska gå och de som blir kvar.
Psykosociala arbetsmiljöfaktorer:
Den psykosociala arbetsmiljön omfattar det mesta i vår arbetsmiljö som inte är fysiskt, till exempel ljud, luft eller farliga maskiner.
Den handlar om sådant som att ha en trygg anställning, möjlighet till personlig utveckling i jobbet eller hur kollegor samarbetar.
Problemen inom det här området kan vara konflikter i arbetsgruppen, mobbning, diskriminering, brist på uppskattning och otydligt ledarskap.
Den psykosociala arbetsmiljön berör särskilt två andra ämnesområden på Suntliv, Ledarskap och organisation samt Stress.
Den psykosociala arbetsmiljön är svårare att reglera och beskriva än den fysiska. Den handlar ju om trivsel, rättvisa och enskildas upplevelse av att trivas på jobbet.
Arbetsgivaren har ansvar för den psykosociala arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen. Det innebär bland annat att förändringar som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön, exempelvis en omorganisation, ska riskbedömas.
Exempel på faktorer i arbete som kan orsaka påfrestningar som kan leda till ohälsa.
Stor arbetsmängd – högt arbetstempo
Ensidigt, upprepat och monotont arbete
Oklara förväntningar på arbetsinsats – oklara roller
Ständiga förändringar – otrygghet i anställningen
Risker för hot och våld
Skiftarbete – oregelbundna arbetstider
Konflikter – kränkningar – trakasserier
Arbete med människor
Sociala kontakter
Ensamarbete
Den fysiska miljön
- Stress
- Enformighet/variation
- Arbetstider
- Sociala variationer
- Ansvar, inflytande
- Trygghet
På Ärlinghem finns det både en stor och liten arbetsmängd men med hög arbetstempo kan det leda till stress och ohälsa. Upprepat arbete samt ständiga förändringar, oregelbundna arbetstider som är också i sin tur spelar en stor roll. Det finns inget hot eller våld, kränkningar, konflikter eller trakasserier. Men ibland upplever man svåra tider med aggressiva patienter. Man får även dålig kritik av dem. Men det bästa är att brukarna är dementa, kommer inte ihåg allt. De säger och skvallrar och även påstår men det betyder inte att man ska alltid bry sig om dem. Den fysiska miljön är väldigt bra där. Personalen är dessutom trevliga mot varandra och brukarna. Det kan hända att två personal bråkar om en meningslös sak. Detta kan leda till ett stort problem och missförstånd. Och det har aldrig hänt där utan man sitter tillsammans och resonerar om olika saker gällande arbetet.
Det finns många positiva och negativa faktorer som påverkar hälsan.
Somliga faktorer kan man bedöma och kritisera men övriga har man inte ens rätt att prata om. Exempel: att skilja mellan trygghet och stor arbetsmängd är ganska svårt trots att det finns ett samband mellan dem. Att arbeta för mycket under dagen leder till otrygghet och ohälsa. Alla vi vill ha trygghet och trygg arbetsmiljö. Det viktigast är att man arbetar på det sättet som man trivs med.
Goda psykosociala arbetsmiljöfaktorer är en förutsättning för att personalen ska kunna lära och utvecklas i sitt arbete. Det handlar t.ex. om vilket stöd de får från sin chef och arbetskamrater, om det finns möjlighet till samarbete och medinflytande samt om själva arbetet upplevs som utvecklande.
Kroppshållning – Med hållning menas alla de ställningar som du intar när du sitter, står, går och ligger, under vila och i arbete. En god kroppshållning kännetecknas av att det råder balans mellan muskelgrupperna på kroppens fram – och baksida samt mellan höger och vänster kroppshalva.
En persons hållning beskriver hur kroppsdelarna förhåller sig till varandra vid upprätt läge. Hur hållningen ser ut påverkas av olika faktorer såsom rörlighet, skelettets utseende och musklernas samspel med varandra.
Det finns en ideal kroppshållning där viktfördelningen är jämn över kroppen så att inga strukturer utsätts för mer stress och skadas lättare än någon annan
En ofördelaktig hållning innebär att kroppen hålls i en position med muskulär obalans där vissa muskler förkortas medan andra förlängs. Över tid så vänjer sig musklerna vid detta tillstånd och förblir i en förlängd eller en förkortad position. Följderna av detta kan bli en mängd olika problem som trötthet, huvudvärk, ryggont, muskelstramhet.
1. Håll huvudet på rätt sätt. Tänk på att nacken ska vara som en naturlig förlängning av ryggraden.
2. Använd armarna aktivt, särskilt när du ökar tempot. Dra tillbaka tummen till höften och låt armarna pendla naturligt framåt.
3. Slappna av i axlarna och håll dem sänkta.
4.Spänn musklerna i mage och landrygg, så att höften stabiliseras mellan benen och överkroppen. Tänk på att höften ska vara lite framskjuten.
- Sätt hälen i marken och rulla fram över foten i en glidande rörelse. Men undvik att sätta i hälen så hårt att du bromsar in.
Många skador uppkommer eller förvärras just då du felbelastar kroppen. En felaktig lyftteknik, ensidigt arbete, dålig utrustning och felaktigt utformade arbetsplatser är bara några faktorer som kan orsaka problem.
Här nedan följer några grundläggande tips som gäller i allt du gör:
- ha arbetsredskapen nära kroppen
- variera arbetsställningen
- ta många korta pauser och tänk på vad du tar paus från.
Dessa fördelar får du av en bättre kroppshållning:
- Du ger ett bättre intryck.
- Du ser stolt ut.
- Kroppen framhävs på ett vackert sätt .
- Det underlättar för andningen.
- Din själv-uppfattning förbättras.
- Du ser längre ut.
- Bättre hållning ger även bättre rygghälsa vilket minskar kroppsliga problem
Ny teknik, Nya ergonomiska problem – Ipadnacke, sms-tumme eller mobilarm. I och med att använda av de nya smarta mobiler och surfplattor ökar och blir nya ergonomiska besvär allt vanligare. Men varken forskningen eller Arbetsmiljöverket hinner med i utvecklingen.
Lätt hopkrupen, med huvudet nedböjt, axlarna hopdragna och blicken fäst på den lilla mobilen i knät. Eller halvliggande på rygg i soffan, med surfplattan i ena handen uppe i luften och den andra handen svepandes över skärmen. Och så efteråt – en lite bortdomnad arm, värk i tummen, stel nacke.
Några nya ergonomiska problem kan vara:
- Nacken. Populärt att kalla ”Ipadnacke”. När man böjer huvudet framåt och tittar ner på sin surfplatta eller mobiltelefon belastas nacken.
- Ögonen. Ögonen hela tiden arbetar för att hitta fokus, med ”ögontrötthet” och spänningar i nacken som resultat. Även om utvecklingen har gått framåt är skärpan på dagens bildskärmar inte hundraprocentig.
- Tummarna. besvären är känt som Sms-tumme. Snabba tumrörelser under lång tid kan ge värk i senorna i tummen och i tummens muskelsenor i underarmen, även om det i dag förmodligen även är spelen på de smarta telefonerna som skapar problem.
- Armarna. Även om mobiltelefoner och surfplattor känns lätta kan en statisk belastning under längre tid leda till värk i armarna.
Arbetsställning – Arbetet måste planeras så att man inte under en längre tid är tvungen att hålla händerna över armbågshöjd. Dylika rörelser skall i så fall vara kortvariga. Den bästa arbetshöjden för händerna är några cm under armbågshöjd.
Vid arbete som utförs med händerna belastar överarmarna. Vid sittande arbete belastas ryggen, nacken och halskotpelaren. Stående arbete belastar de undre extremiteterna.
Arbetsställningarna skall planeras så att man undviker att utsätta lederna för extremlägen eller ensidig belastning. Repetitivt arbete i snabbt tempo och som medför att handleden försätts i extremlägen kan leda till senskidinflammation.
Om arbetsställningen länge är oförändrad – stående eller sittande – kan detta leda till statisk, bestående muskelspänning vilket leder till olika former av symptom och värk. Dessutom kan belastningen på leder och kotmellanskivorna bli ofördelaktig.
Stående: Om du har arbetsuppgifter som kräver stor rörlighet, kraft och räckvidd är det oftast bäst att stå och arbeta.
En bekväm arbetshöjd för tungt och medeltungt arbete ligger vanligen i handledshöjd. Vid lättare arbete och arbete som kräver stor precision bör höjden vara lite högre, ungefär i armbågshöjd. Arbeta med avslappnande axlar.
Stå lite bredbent för att få så stor understödsyta som möjligt. Stå så nära arbetet som möjligt.
Det är bra om det är fritt under arbetsbordet så att du kan variera ställning. Genom tyngdöverföring kan du växla och ta belastning på ett ben i taget.
Har du ett arbete som innebär långvarigt stående kan det vara bra att ha en ståstol så att du kan växla mellan att stå och sitta.
- stå lika tungt på båda fötterna
- knäna ska varken vara översträckta eller böjda
- bäckenet ska vara välbalanserat (varken bakåt eller framåt tippat)
- axlar och skuldror ska vara avslappnade
- huvud och hals ska varken vara förskjutet framåt eller bakåt
- kroppens lodlinje ska gå från örat ner genom axeln, höften och hamnar strax framför fotknölen.
Sittande – Ett stillasittande arbete ska inte bli ett sittande framför en dator en hel dag.Man kan skaffa sig ett höj- och sänkbart arbetsbord. Då har man möjlighet att belasta kroppen olika under en arbetsdag.
Förutom bättre cirkulation har man också mindre risk att råka ut för förslitningsskador när man gör en arbetsuppgift på lite olika sätt.
Ergonomiska kontorsmöbler avlaster kroppen så att man inte får ont i kroppen av en obekväm kroppshållning.
- Utgångsställningen bör vara minst 90 graders vinkel i höft, knä och fotled, men det viktigaste är att du har en god balans i bäckenet.
- För att få en god balans är det viktigt att tyngdpunkten vilar på sittbensknölarna (du kan känna dem om du sätter dig på dina händer).
- Sitt upp på stolen så att 2/3 av låren är understödda – undvik tryck i knävecken. Låt hela foten stödja mot golvet. Använd fotpall om stolen är för hög.
- Det är viktigt att ändra ställning ofta. Ett förslag för att avlasta samt få en bra hållning
- är att dra fötterna bak under stolen (se bild nedan). Du kan också använda en kildyna.
- När du sitter med sänkta axlar och armbågarna i 90 grader vinkel ska bordet vara några centimeter lägre än armbågarna. Armarna ska kunna röra sig fritt över bordsytan.
- En sittande arbetsställning minskar ansträngningen på hållningsmuskulaturen.
Arbetsställning vid datorn – Idag sitter många vid en dator under långa stunder och arbetar, ofta kan detta leda till att man får ont i huvud, nacke och axlar. En dålig arbetsposition kan förhindras utav olika typer utav ergonomiska hjälpmedel. Det finns till exempel vanliga datormusen, så som till exempel Mousetrapper som ger en bättre arbetsställning. Att få kontroll och förbättra sin dataergonomi är viktigt för dig som arbetar i ett högre tempo, i stor omfattning och för dig som sitter i en ”låst” arbetsställning en stor del utav dagen. Vad ska man då göra för att få en bra dataergonomi?
Först bör du se efter om dessa produkter är bra utifrån ergonomiska aspekter:
- Arbetsstol
- Arbetsbord
- Bildskärm
- Tangentbord
- Datormus och andra styrdon
- Syn och belysning
Arbetsställningar vid daton bör du tänka på att du skall sitta med rak något sträckt rygg samt nacken. Ryggen skall ha stöd i svanken för att musklerna i landryggen ska vara avslappnade. Detta stöd i svanken kan du få från en bra kontorsstol alternativt en ”svankkudde”.
- Axlarna ska vara anpassade så att skuldrorna är avslappnade.
- Huvudet skall vara ovanför skuldrorna – detta för att undvika så kallad gamnacke.
- Armar samt handleder skall ha stöd hela vägen från armbågen.
- Ett stadigt stöd för fötter är mycket viktigt, antingen mot golv eller fotstöd.
- Höjden på ditt bord bör vara så att vinkel mellan över- och underarm skapar nittio grader.
Skärm, mus och tangentbord är också viktigt att tänka på.
Skärm –
- Placera ditt skrivbord på så sätt att ljuset från fönstret inte lyser på skärmen.
- Skärmen bör ha dess översta del strax under ögonhöjd.
- Skärmen skall ha ett avstånd på cirka sjuttio centimeter.
mus –
- Jobba med musen intill kroppen
Tangentbord –
- Tangentbordet skall vara lågt, se till att inte handleden är vinklad uppåt.
Vanliga belastningsskador – Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar kroppens muskler
och leder. Här ingår bland annat utformning av arbetslokaler, arbetsplatser, arbetsobjekt, verktyg, omgivning, hur arbetet organiserassamt psykologiska och sociala förhållanden i arbetet.
Belastningsskada är egentligen en medicinsk term på symtom som kommer från rörelseorganen dvs. muskler, senor, leder och ligament och som är yrkesrelaterade. Det är svårt att skilja en arbetsrelaterad belastningsskada från andra orsaker till symtom från muskler och leder och det är att bevisa att skadan har ett samband med arbetet. Värk i kroppen, oavsett om det är en konstaterad belastningsskada eller värk av andra orsaker, kan förorsaka stora problem för individen som kan vara tvungen att vara sjukskriven långa perioder och förlorar inte bara pengar utan också tillhörigheten till sina arbetskamrater. Man vet att en känsla av att tillhöra en gemenskap är en förutsättning för ett snabbare tillfrisknande. Ryggproblem/skador och axelsmärta är vanliga orsaker till belastningsskadorna, men även andra kroppsområden kan drabbas. Nackont, ont i höfterna, knäproblem samt ont i armbågar och handleder är exempel på tillstånd som är vanliga både vid belastningsskador och vid smärtor av andra orsakaar. Besvär från rörelseorganen är vanliga bland datorarbetare i allmänhet. Så många som 50-70 procent av datoranvändare kan ha besvär någon gång under en månad.
Stress – Att uppleva stress, eller att bli stressad som det oftast brukar kallas, är en del av livet. Alla blir stressade ibland, både människor och djur.
Stress är en reaktion på en situation som kräver något extra, och är kroppens sätt att göra sig redo för antingen flykt eller försvar. Den kallas ibland ”kamp- och flyktreaktionen”, och innebär bland annat att mer blod pumpas ut till musklerna och att man blir mer fokuserad och klarar sig med mindre sömn en period. På så sätt får kroppen extra kraft och energi.
Stressreaktionen har varit livsnödvändig, men i det moderna samhället behöver vi sällan kämpa för vår överlevnad. Ändå händer ungefär samma saker i kroppen oavsett om man upplever ett verkligt hot eller om man springer ikapp en buss. Stressreaktionen sätts även igång vid psykiska ansträngningar, till exempel när man blir arg på någon eller har för många arbetsuppgifter att utföra.
Situationerna som orsakar stress behöver inte bara vara negativa. Man kan bli stressad när man till exempel ska ställa upp i en tävling, gifta sig, anordna en stor fest eller hålla ett föredrag. Då upplever man ofta att man får de extra krafter man behöver för att orka, och känner sig stark och stimulerad. Det brukar kallas positiv stress.
Det finns flera olika saker som kan tyda på att man är stressad på ett sätt som inte är bra för en. Till exempel att man:
- sover dåligt på nätterna
- känner sig trött fast man har sovit
- ofta får ont i huvudet eller magen
- spänner sig och får ont i nacken eller axlarna
- får hjärtklappning
- känner sig nedstämd eller får ångest
- känner sig likgiltig eller ointresserad av det som händer omkring en
- lätt blir irriterad och arg över småsaker
- har svårare att koncentrera sig och glömmer bort saker
- känner sig rastlös och har svårt att koppla av
Lyft och bärteknik – Ryggraden består av 24 kotor, korsben och svanskota. Dessa hålls ihop med starka ledband och muskler. Ryggraden har till uppgift att bära upp en stor del av kroppsvikten, skydda nerverna i ryggmärgen, fungera som stötdämpare då vi går eller springer samt vara stark, rak och mycket rörlig. Mellan kotorna finns broskskivor (diskar) dessa fungerar som stötdämpare och fördelar trycket mellan kotorna, de gör det också möjligt för oss att bli mer rörliga. Även blodcirkulationen försämras till ryggen då vi sitter, sitt därför inte längre än du måste, variera sittställning, res dig då och då. Eftersträva en ”ryttarställning” då musklerna aktivt håller ryggen i rätt position. Ryggraden utsätts för stora belastningar vid lyft varför det är viktigt att lyfta ”rätt”. Vid felaktiga lyft kan diskarna mellan kotorna skadas/gå sönder, detta kallas diskbråck och kan led till svåra smärtor och en inskränkt rörlighet. För att undvika dessa skador är det viktigt att träna ”ryggkorsetten” – dvs. de muskler som hjälper till att hålla upp ryggraden . Vi bör också lära oss rätt lyft-/bärteknik:
- Lyft med böjda knän och rak rygg, titta rakt fram, försök lyfta med raka armar
- Lyft föremål så nära kroppen som möjligt, om möjligt med lika tyngd i varje hand
- Lyft lugnt och sansat, snabba ryck gör att muskulaturen har svårt att hinna med
- Undvik vridningar, om du måste vrida dig, vrid när du lyft klart genom att flytta fötterna
maidaslatina 