S.138

1. Presentera mer ingående två lämpliga metoder för ett hälsapedagogikt arbete i grupp.
Deltagarna är aktiva och arbetsmetoder är så levande som möjligt. Olika former av skapande verksamhet, diskussioner och samtal, värderingsövningar och rollspel kan vara lämpliga metoder.

2. Redogör för begreppet enpowerment. Exemplifiera begreppet med ett hälsapedagogikt exempel.
Svar: Ordet egenmakt motsvarar det engelska ordet empowerment och syftar till att en individ i en organisation, stat eller annan grupp skall känna att denne har makt över sin egen situation, sina arbetsuppgifter, sin närmiljö etc.
Ordet powerplay kommer från engelska som betyder makt, förmåga och kraft. Empowerment är en princip som tillämpas i undervisning för att stärka individens möjlighet att bli mer självständig, kunna formulera sina egna mål och ta makt över sitt eget liv.
Personer som som ofta dålig kontroll över sina egna beteende och ser ingen möjlighet att själv påverka detta har ofta dålig självkänsla. Enpowerment betyder att hjälpa andra individer att utveckla sin egna förmåga.

3. Sök via internet mer information om den pedagogiska metoden open space. Passa även på att bekanta dig närmare med Harrison Owen. Skriv ner den information du hittar.
Information om open space och Harrison owen.
Svar: open space är när alla deltagare parallellt håller många små konferenser i samma lokal. Vissa konferenser och ämnen lockar till bara till sig några få medan andra lockar många deltagare. I detta deltar alla aktivt. Man formulerar diskussions ämnena alla deltar i dessa diskussioner och man är med och presenterar slutsatser och resultat.

harrison owen är mannen bakom open space. Han ville hitta ett annat sätt att ha konferenser och möten på. han ville utnyttja den kraft och energi som kommer fram vid kafferaster och samtal i korridorerna.

Så här går open space till
ledaren är en hälsopedagog som ska bestämma ett huvudtema som resterande konferenser kommer att handla om. Efter det väljer deltagarna ett ämne dom ska diskuteras på varje konferens. Det brukar vara lagom med 4-8 ämnen.detta beror på huvudtemat, antalet som deltar, och hur lokalen är. Ämnena ska numreras sedan får varje ämne varsitt bord eller grupp där mötet hålls om det. Sedan väljer deltagarna vilket möte de vill vara med på. Man får stanna så länge man vill eller lämna när man vill vid varje ämne. På varje möte utses en person som ska leda diskussionerna, man väljer även en person som ska anteckna de som diskuteras.

Open space kan pågå i 30 minuter upp till 2 timmar. Resultatet brukar bli många kloka åsikter och tips som är lämpliga att arbeta vidare med, tex i form av handlingsprogram och aktivitetsplaner.

4. Vad är ADL? Det finns två olika soters ADL, beskriv dessa och ge exempel med Hälsapedagogikt anknytning.
ADL står för activity of Daily Living, menas med man kan träna sitt i dagliga livet.ADL-träning omfattar stöd i det vardagliga livet såsom personlig hygien,
städning, tvättning och ekonomi. Vi ger möjligheter att helt eller delvis
sköta sin egen medicinering. ADL träningen har två delar. Personlig ADL träning och instrumentell träning.
Personlig ADL handlar om aktiviteter som alla människor regelbundet utför i sitt hem. Aktiviteterna kan ske självständigt eller med hjälp av någon annan person.
– äta och dricka- klä på och av sig- sköta sin personliga hygien
– sköta sin övriga kroppsvård- göra toalettbesök och hjälpa till.

Instrumentell ADL handlar om att En person ska kunna utföra aktiviteterna oavsett om man klarar att göra det självständigt eller med hjälp av någon annan person.
ADL kan även gälla föräldrar med funktionsnedsättning som sköter egna barn.till exempel .. laga mat:vilket innebär att planera, laga, duka och diska
– göra inköp; vilket innebär såväl att planera inköp som att handla
– städa- tvätta- sköta barn

5. Utgå från de fem stegen i ett projektorienterat arbete. Beskriv ett eget förslag till ett hälsopedagogiskt arbete där de fem stegen ingår. Betona nyckelbegreppen: behov, mål,arbetssätt, resultat, utvärdering och förbättring.
-diskuterade

6. Gör en affisch för en hälsokanpanj. Använd A3 papper eller ett blädderblock.
a) Vilket hälsopedagogiskt budskap vill du framföra?
b) Vilken är målgruppen?
c) Var ska du anslå affischen för att nå denna målgrupp?
d) Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med din affischkanpanj?
e) Låt övriga klassmedlemmar utvärderakanpanj. Vad blev bra? Vad kan förbättras?
-påpapper.

7. I kapitlet nämns tre olika soters mål. Exemplifiera dessa mål med något som har en hälsopedagogisk anknytning.
Kunskapsmål går ut på att infomera, förklara och utbilda. Hälsopedagogen ska försäkra sig att den närvarande har lärt sig något.
Känslomässigamål gäller på människornas attityder, värderingar, uppfattningar och känslor i frågor som rör hälsa. Den enskilda individens känslor är alltså starkt kopplat på detta målet.
Aktivitetsmål eller handlingsmål betyder att sätta mål för praktisk kunskap. Praktiska färdigheter är ett mål att lära människor.

Livskvalite

1. Vad är livskvalité för dig?
Svar: Livskvalité för mig är att trivas med tillvaron, att kämpa mycket för att uppnå mina mål. Att få vara fri, vara frisk, att lära mig nya saker varje dag, att göra misstag eftersom man lär sig mycket av sina misstag. Man ska göra det som man tycker om och mår bra av.
Livskvalité för mig är också när jag är hemma med min mamma, skratta och ha roligt, hjälpa till när hon behöver min hjälp. När jag är med mina kompisar blir jag avslappnad och blir inte orolig över något, bara har kul och njuter. Jag älskar också lyssna på musik, gymma eller gå ut och powerwalka. Dessa saker gör mig glad, nöjd och lycklig med mitt liv.
Jag trivs att vara med folket omkring mig, min familjen och mina vänner, de är dom som gör mig lyckligast. Dessutom påverkas min fysiska, psykiska och sociala hälsa positivt eftersom jag har mina kompisar och min familj och på det sättet kan jag leva ett gott liv.

2. Är det något du behöver ändra på när det gäller
a) kost?
b) alkohol?
c) tobak?
Varför behöver du ändra och hur?
Svar: Jag tycker min kost är väldigt bra jämfört med hur den var innan. Innan åt jag för mycket kolhydrater, jag hade ungefär halva tallriken med bara kolhydrater och bara lite proteiner och ingen salad alls. Jag små åt på godis också, vilket gjorde att jag upp i kilo. Nu har jag ändrat på min kost och har kanske bara en fjärde del av kolhydraterna, lite mer än en fjärdedel utav proteiner och resten salad. Nu äter jag mycket mer salad än vad jag gjorde innan. Det drycker har jag också förbättrat mig i, nu dricker jag ungefär 1-2 liter vatten varje dag och 1 glas mjölk. Innan drack jag mycket saft och läsk, vilket jag gör sällan nu. Jag tror inte jag behöver ändra något i min kost. Dessuom har jag aldrig druckit alkohol eller använd tobak.

3.
Du som motionerar – vad händer i din kropp? Vilken nytta har du av motion?
Svar: Jag tycker att kroppen är byggd för rörelse. Regelbunden motion förbättrar hälsan och minskar risken för sjukdomar. Dessutom kan motionen ge bra konsekvenser, tex den förbättrar fysisk, psykisk hälsa och medför många positiva effekter för kroppen. En vältränad person har ett starkt hjärta. Större hjärta kan pumpa ut mer blod i varje slag och det är en fördel för kroppen. Kroppens syreupptagningsförmåga förbättras, (cellerna kan ta upp mer syre).
Man stärker kroppen, tränar både konditionen och kroppens organ.
Motionen är bra för humöret och stress. Tränar man så slipper man massa ångest och depression. Man får också vara på gott humör. Man känner sig även glad när man har tränat eftersom i kroppen finns det ett hormon i kroppen som kallas för endorfiner. Det skapar lyckokänslor och hejdar smärta. Det är därför vi känner oss glada efter varje träning.

Min motion har blivit mycket bättre. Innan satt jag mycket. Kollade på tv eller höll på med datorn. Satt bara och latade. Däremot dansade jag innan vilket jag inte gör längre och då blir jag inte inte så vigg. Nu iallafal rör jag mig ungefär 1 timmer eller mer varje dag. Jag har börjat gymma och där brukar jag vara där i cirka 1-2 timmar. Jag gymmar alla dagar förutom tisdagar och lördagar, då brukar jag bara motionera eller föra några övningar man kan göra hemma. Det jag vill ända på är att hitta någon aktivitet som dans tillexempel eller gå till skolan istället för att ta bussen, men det är kallt på morgonen så det kommer säkert gå bättre om det blir varmare ute.

Ergonomi

1. fungerar ryggraden som stötdämpare är ergonomi så viktigt?
Om fungerar ryggraden som stötdämpare ergonomin inte är bra kan det orsaka till större fel. Eftersom av felaktiga ergonomiska förhållanden är det många på arbetet som skadas. Ofta så leder det sig om förslitningsskador att man lyfter fel och på grund av att rörelsemomenten är felaktiga. Pågrund av detta är många sjukskrivna.

2. Vad är ergonomi?
Ergonomi är läran om hur arbetsredskap och arbetsmiljö påverkar människan. Ergonomi är av grekiskans ergon = arbete och nomia = kunskap. Det kan också röra sig som samspelet mellan människan och de fysiska, psykiska och sociala faktorerna på arbetsplatsen. Belastningsergonomi, systemergonomi och informationsergonomi/kognitiv ergonomi är de tre grundläggande sorter av ergonomi.

3. Berätta om tips kring hur man ska lyfta rätt!
Man ska undvika lyfta tunga, låga, höga lyft efter som det orsakar ofta problem med ryggen. Man kan använda tekniska hjälpmedel och försöka på böja knäna isländska för att böja på ryggen man ska hålla ryggen rätt och försöka ha blicken rakt upp. Om något är tungt så ska man ta hjälp av en kamrat.

4. Berätta om tips kring hur man ska sitta rätt!
Många idag får belastningsskador i axlarna och nacken eftersom de inte sitter rätt, för att undvika detta ska man vara rak i ryggen och axlarna ska vara avslappnade. Man ska hålla sig borta från att göra böjningar, vridningar och höga axlar. Ytan på stolen bör vara bred.

5. Berätta om ryggens anatomi!
Ryggraden består av 24 kotor och korstben samt svanskotor. Små diskar som finns mellan kotorna och lederna fungerar ryggraden som stötdämpare.

6. Berätta om tips kring hur man ska arbeta vid datorer!
Det är många idag som sitter vid datorn. Många sitter i länge vid datorn och så kan det besvära ryggen, nacken skuldror, händer och underarmen. Om man vill undvika det ska man ta pauser och röra på sig med jämna mellanrum. Försöka ha datorskärmen vid din ögonhöjd och se till att kontrasten och skarpen på din datorskärm är bra.

7. Berätta om vad som är viktigt för dig personligen i din vardag att tänka på.
Det som är viktigt för mig i min personliga vardag är att tänka på hur man ska lyfta, t.ex att inte böja på ryggen utan att böja på knäna samt hålla ryggen rak och ha blicken högt upp så inte ryggen blir som en ostbåge. Man ska tänka på hur man sitter och hur man ska arbeta vid datorerna. Man ska t.ex sitta rakt och slappna av axlarna och ha dator skärmen vid sin ögonhöjd.

8. Vad heter du?
Maida slatina

Affirmation

Detta min affirmation som jag själv har gjort.

Affirmation

Mål/planering

Mina mål är att gå ner i vikt, ungefär 5 kg på 11 veckor. 

1.Man ska väga sig först.

2.Börja träna. 

3.Drick mer vatten, ca 2 L per dag

4.Ät regelbundet.

5.Sov mer

Planering.

1. Mål: Gå ner i vikt
2. Steg 1: Man måste väga sig först innan man börjar träna och banta för att se hur mycket man väger och hur mycket behöver man gå ner i vikt.
3. Steg 2: Om man vill gå ner i vikt så måste man börja träna, man ska röra mycket på sig för att förbränna det man stoppar i sig, man ska hålla sig borta från soffan och glömma alla tv-program och filmer och gå ut och rör på sig i stället. Undvik att åka bil eller bussen, gå eller cykla till arbetet istället. Man behöver röra på sig i sammanlagt minst 60 minuter per dag.
   Steg 3: Det bästa sättet att gå ner i vikt är att äta mindre. Man ska äta 5-6 mindre måltider per dag för att det är bättre än att äta 2-3 stora måltider per dag. Man måste äta rätt också, ät mer protein, mindre kolhydrater och maten ska innehålla nyttigt fett. Om man blir hungrig mellan måltiderna så det är bra och få i sig lite frukt. Undvik kakor, godis, glass snacks, chips osv. Eftersom att de här sakerna innehåller mycket energi och inte många näringsämnen.
   Steg 4: Det är så viktigt att dricka vatten ifall man vill gå ner i vikt, för att vatten minskar aptiten och hjälper dig att förbränna fett. Man behöver dricka ca 2 liter vatten per dag.
   Steg 5: Att äta regelbundet är bra och hjälper att gå ner i vikt, det är också lättare att få ordning på sina matvanor om man äter regelbundet. När man äter frukost, lunch, middag och eventuellt något mellanmål blir man inte så hungrig mellan måltiderna och kan lättare undvika onödigt småätande vilket är bra.
4. Steg 6: Sömnen är också viktig för dig som vill gå ner i vikt. Kortisolet som finns i kroppen ger ökad fettinlagring på magen när man sover för lite, därför måste man sova tillräckligt, man behöver minst 8 timmars sömn varje natt.
   

Hälsoprojekt – fysisk, psykisk, social hälsa

Psykiskt hälsa är att vara i mental balans det innebär att tänka klart och logiskt och inte känna sig deprimerad, ångestfullt. Tre viktiga komponenter för ett stadigt psykiskt hälsa är en förmåga till koncentration, vilja och stresshantering.

Jag har svårt med att koncentrera mig när jag t.ex ska göra några uppgifter eller ska göra ett prov. Jag måste vara i ett tyst rum och gärna vara själv.
Jag har stark vilja att förändra min livsstil, att börja träna mer och att ändra mina matvanor. Innan var jag utsätt till negativ stress och kände stark olust och ensamhet. Jag kände att jag inte hann med att göra mina uppgifter i skolan för det var omfattande och krävande.

Social hälsa handlar om vår relation till andra människor. Det innebär hur våra social kontakter ser ut och hur vi fungerar med andra människor. Det påverkades hur mycket vi blir stöttade och om vi känner oss en del av vår omgivning och våran samhälle.

Sidan 80

1. Förklara begreppen salutogent respektive patogent perspektiv
Svar:
Ett salutogent perspektiv innebär att ha fokus på vad som bidrar till hälsa i stället för vad som orsakar sjukdom. Det salutogent perspektivet fokuserar på människans möjligheter och inte hennes svårigheter.

Det patogena perspektivet den fokuserar på sjukdom och ohälsa, det är en stor del i sjukvården genomstyr fortfarande. Sjukvården använder sig av det patogena synsättet, man fokuserar på vad som har skapat sjukdomen eller ohälsan och försöker att ta bort det dåliga.

2. Beskriv två situationer som kräver coping. Redovisa sedan hur en positiv respektive negativ coping skulle kunna se ut, anpassa till respektive situationer.
Svar:
coping kan vara negativ eller positivt. Negativ coping är när man inte har någon fysik aktivitet. T.ex att föräldrarna tar ett par öl när barnen har somnat bara för att unna sig med något. En positiv coping är man gör någon fysisk aktivitet t.ex går eller cyklar till sitt arbete.

4. Förklara med hälsorelaterade exempel begreppen inre och yttre motivation.

Svar: inre motivation är att vi gör något med vår egna vilja, en inre drivkraft. Vi gör det för att vi vill, inte för att vi måste. Yttre motivation innebär att vi själva gör något någon annan vill att vi ska göra det. Annars för att vi ska få en belöning.

5. Redogör med egna ord för KASAM:s tre delar, genom att beskriva hur de kan påverka hälsan.
Svar: KASAM – känsla av sammanhang. Där ingår de tre centrala begreppen begripligt, hanterligt och meningsfullt.

Begriplighet – Förståelse och förmåga att bedöma och förklara olika händelser.
Hanterbarhet – Förmåga att möta och hantera dessa olika händelser utan att bli offer för omständigheter.
Meningsfullhet – Delaktighet och en känsla av att kunna påverka situationen, att se en mening med det hela.

6. Förklara begreppen livsstil, gärna utifrån en jämförelse med begreppen hälsa.
Svar:
Livsstil hör till i våra levnadsvanor t.ex. Som kost, alkohol, sömn, sex, och motivationsvanor. Livsstil kan vara både friskfaktor och riskfaktor. Dessa betyder att livsstilen kan förbättras och försämras till bra hälsa.

7. Livsstilen omfattar våra värderingar och vår livsåskådning. Vad betyder begreppet livsåskådning?
Svar:
En livsåskådning innebär, enkelt sett, ett sätt att se på livet. En livsåskådning ger mer eller mindre utvecklade svar på frågor som, ´varför finns jag?´, ´vem är jag?´, ´vad händer när jag dör?´ och så vidare. Det handla också om vad man anser är mening med livet.

8. Utgå från figuren på sidan 63. Välj en av dessa levnadsvanor och beskriv din livstil utifrån den.
Svar:
Kostvanor: jag äter alltid på de tre viktigast lunch tiderna, frukost, lunch och middag. Jag brukar få med allt från kostcirkeln som innehåller proteiner, kolhydrater, fett, kost, vitaminer och mineraler och drycker mycket vatten.

9. Livsstilsförändringar är krävande. Har du någon gång gjort en sådan förnedring? Beskriv vad och hur du gjorde. Om du svarat nej på frågan, finns det något du nu skulle vilja ändra på din livsstil? Vad, i så fall, och hur skulle du göra?
Svar:
Motivationsvanor tror jag jag måste förändra på, jag måste börja röra på mig mera, gå till skolan istället för att ta bussen. Jag måste börja gymma och få bättre kondition och förbränna lite. Jag ska försöka promenera långa sträckor mer.

Hej hur mår du?

Självförtroende

Självförtroende är något som kommer och går. Allt beroende på “dagsform” eller vad som händer och sker i livet. Kanske en person upplever sig väldigt stark en period av sitt liv för att sedan övergå till det motsatta p.g.a. något tråkigt som inträffa. Det viktiga att komma ihåg är att självförtroende inte kommer av sig självt. Ett gott självförtroende hänger ihop med att faktiskt prestera något. För att hålla självförtroendet uppe måste du jobba mycket med dig själv och hela tiden utsätta dig själv för nya prövningar. Det optimala självförtroendet byggs av tre grundstenar: känslan av kontroll, mental styrka och trygghet.

 

• Jag jämför inte mig själv med andra. Jag vågar vara mig själv. Jag har min egna stil och ingen ska försöka trycka ner mig. Jag blir inte lätt påverkade av andra heller.

• Jag är ofta avslappnad, inte stressad, bara ibland kanske när man har många läxor och man vet inte hur man ska klara sig, man får panik och börja stressa. 

• Jag ger mig själv belöningar. När jag har varit ute och sprungit och kommer hem känner jag mig mycket bättre och stolt över mig själv. 

• Jag gör mina mål. Om det är något jag vill göra så gör jag det. Om jag t.ex vill gå upp eller ner i vikt så göra jag det tills jag uppnått det. 

• Jag har alltid kul. Mycket skratt och positiv miljö är alltid bra. Jag trivs med de personer jag är med vilken gör mig bekväm. Jag känner mig trygg.

• Jag är alltid positiv. Vågar säga ja och nej. Negativ kan man bli då och då men inte så ofta.

• Jag vill utmana mig själv. Testa nya saker. Nya aktiviteter. Genom att utsätta mig själv för nya utmaningar höjer jag ett steg bättre för mig själv.

• Jag kan rikta min egna energi mot det som kräver ansträngning, fysiskt eller psykiskt.  

• Däremot kan jag ha ett lågt självförtroende som t.ex att jag blir rädd inför en presentation. Jag blir rädd för att misslyckas. man tänker ofta, jag vill inte. Jag avstår. Jag låter någon annan göra det. Men efter jag har gjort själva presentationen så blir allt bättre och jag känner mig inte som en förlorare eller misslyckade. Utan blir stolt att jag klarar det och kunde.    

 

Självbild

Din självbild kan beskrivas som den förställningsbild du har av dig själv. Den sammanfattar det sätt du ser på dig själv och den beskriver hela din personlighet och innefattar självkänsla, självförtroende, självrespekt och självtillit, samt ditt förhållningssätt till andra människor och situationer. Din självbild är din egen upplevelse av dig och kan därför vara svår att beskriva för andra och dela med sig av till andra.

 Självbild har att göra med hur man ser på sig själv. Egentligen har det inget samband med vad man faktiskt kan eller vet. Det är mer en fråga om vad man tycker att man är värd. Känslan av att duga något precis som man är. En god självbild kan skapa ett bra självförtroende

Slå undan negativa tankar – Om du gång på gång intalar dig själv att du är ful, misslyckad, inte duger och att ingen vill ha dig kommer detta i stor grad att påverka  både hur du själv och andra uppfattar dig. Försök istället byta dina negativa tankemönster.

Be om hjälp – Bjud hem dina vänner och be alla att skriva ner tio positiva saker som ni beundrar eller uppskattar hos varandra. Gå sedan i tur och ordning igenom vad alla har skrivit.

Lär dig acceptera dig själv – Nästa gång du kommer på dig själv med att kritisera din kropp, fundera på varför du väljer att se saker och ting ur ett visst ljus.  Släpp de negativa tankarna och fokusera på vad du kan göra för att ta hand om den kropp du har på bästa sätt istället.

 

• Jag känner att jag duger, även om jag inte är bra på allt.
• Vågar tala om hur jag mår eller vad jag tycker om ting.
• Kan ge både positiv och negativ kritik till andra.
• Står för den jag är och hur jag ser ut, gillar även min kropp.

Hälsoprojekt

På hälsoprojektet vill jag ha ett C eller A.